Geologi
Kort om geologin och mineralogin vid och i Gräne Gruva av Andreas Karlsson Naturhistoriska RiksmuseetOmgivande Geologi

Den omgivande berggrunden runt Gräne Gruva kallas ”Östra Segmentet” eller ”Ätran terrängen”, vilket sträcker sig från nordvästra Skåne och Halland via västra Småland och Västergötland upp till Värmland består till stor del av ca 1700 miljoner år gamla förgnejsade TMB-graniter (Transkandinaviska magmatiska bältet). Graniterna bildades genom kollision mellan den äldre jordskorpan i nordöst med en öbåge i sydväst (motsvarande nuvarande Indonesien). Dessa graniter har sannolikt blivit kraftigt förgnejsad vid minst 2 tillfällen. Första gången vid ca 1400 miljoner år sedan under det vi kallar hallandisk orogenes (bergskedjebildning) och sedan igen under den sveconorvegiska orogenesen för ca 950 miljoner år sedan. Det är i samband med den sista orogenesen som vi tror att delar av den under jordskorpan smälte och bildade den magma som sedan trängde högre upp i jordskorpan och kristalliserade som den pegmatit som nu utgör gräne gruva.

En pegmatit är kemiskt lik en granit, skillnaden är dock att kristallstorleken är mycket större i en pegmatit (upp till flera decimeter stora kristaller). Dock brukar pegmatiter vara anrikade i sällsynta metaller såsom Yttrium (Y) och Niob (Nb), men även något anrikade i Thorium (Th) och Uran (U), i jämförelse med graniter.
Nuvarande jordyta i Gräne representerar ett snitt av den mellersta skorpan och pegmatiten intruderade och svalnade sannolikt på ett relativt stort djup (ca. 10-20km, se figur 2)
Mineralogin i Gräne gruva
Brottet är i en brantstående pegmatit ca 20 x 15 m stort med ca 20 m höga väggar.
Pegmatiten domineras av röd kali-fältspat, vit fältspat (albit) och kvarts men det finns även en hel del svart glimmer (biotit). Totalt sett har det hittats ca 15 olika mineral (se tabell nedan) i Gräne Gruva, men det är bara fältspat, kvarts och euxenit som har tagits till vara på.
Tabell 1. De olika mineral som hittats i Gräne, dess synonymer, kemiska formel och hur vanliga de är i Gräne.
Mineral | Synonym | Kemisk formel | Raritet |
Kvarts | SiO2 | Vanligt | |
Mikrolin | Kalifältspat | K(AlSi3O8) | Vanligt |
Albit | Fältspat | Na(AlSi3O8) | Vanligt |
Biotit | Svart glimmer | K(Mg, Fe)3AlSi3O10(F, OH)2 | Vanligt |
Muskovit | Ljus/Vit glimmer | K(Mg,Fe)3(AlSi3O10)[OH,F]2 | Ganska vanligt |
Euxenite-(Y) | Euxenit | (Y,Ca,Ce,U,Th)(Nb,Ta,Ti)2O6 | Ganska vanligt |
Almandin | Granat | Fe3Al2(SiO4)3 | Ganska vanligt |
Ilmenit | FeTiO3 | Ganska vanligt | |
Magnetit | Fe2+Fe3+2O4 | Ovanligt | |
Hematit | Fe2O3 | Ovanligt | |
Fluorapatit | "apatit" | Ca5(PO4)3F | Väldigt ovanligt |
Zirkon | Zr(SiO4) | Väldigt ovanligt | |
Monazit-(Ce) | Monazit | Ce(PO4) | Väldigt ovanligt |
Kalcit | Kalkspat | CaCO3 | Ovanligt |
Klinoklor | Klorit | Mg5Al(AlSi3O10)(OH)8 | Ovanligt |
Allanit-(Ce) | Allanit | {CaCe}{Al2Fe2+}(Si2O7)(SiO4)O(OH) | Ovanligt |
Lite allmän historia
Gruvan öppnades i slutet av 1800 talet. Brutna volymer finns registrerat från 1904, 1924 och 1936 och lämnade totalt 666 ton prima och 25 ton sekunda fältspat med saluvärdet 9960 kr samt 970 ton kvarts värderat till 4 850 kr. Rikliga mängder av det ovanliga mineralet euxenit har påträffats och enligt mineralstatistiken tillvaratogs 1925 100 kg. Av euxeniten tillverkades s.k. ”radiumdukar”, dvs. pulveriserad euxenit insytt i dukar avsedda att bota reumatism.
Enligt uppgifter bröts pegmatiten 1904 av P. Radmann (och kanske även före) därefter 1924 av en Herr Andersson och 1936 av AB Halländska Bergsprodukter. I närområdet finns ytterligare ett 15-tal pegmatiter som alla brutits för sitt kvarts och fältspatsinnehåll, några exempel är Stackebo (som är en av de större i Västergötland), Skillnabo, Björstorp, Ytterlida, Ulvås, Tocknarås och Tocknarås Kvarn.