Gräne Gruva är en spännande plats med dramatisk aktivitet sedan urminnes tider. Det började redan för nästan två miljarder år sedan då berggrunden i området bildades. Sedan skulpterade isen landskapet och gav oss både getryggar och dödisgropar. Isen drog sig tillbaka och de första bosättarna slog sig ner. Fynd från sten- och järnåldern vittnar om bosättningar på platsen. Under senmedeltiden utkämpades gränsstrider i området och kurirerna red med andan i halsen mellan befästningarna. Hundratals år efter att dammet lagt sig startade en lokal brottsvåg.
Geologin berättar för oss om händelser i planeten jordens utveckling. Berggrunden kring Holsljunga och Gräne Gruva består av förgnejsade graniter som bildades för 1700 miljoner år sedan.
Graniterna har sedan blivit kraftigt förgnejsade vid minst två tillfällen. Första gången vid ca 1400 miljoner år sedan, under det vi kallar hallandisk orogenes (bergskedjebildning). Och sedan igen under den sveconorvegiska orogenesen för ca 950 miljoner år sedan. Det var i samband med den sista oregensen som man tror att delar av graniten smälte under jordskorpan och bildade den magma som sedan trängde högre upp i jordskorpan och kristalliserade som den bergart (pegmatit) som idag utgör Gräne Gruva.
Vi har den senaste istiden (Weichsel), som började smälta för ca 11 000 år sedan, att tacka för det landskap vi ser idag. Här vid området kring Gräne gruva finns ovanligt tydliga spår från när inlandsisen drog sig tillbaka och skapade nya landskapsformer.
Här hittar vi ett nätverk av så kallade getryggar, eller knivsudd som de ibland kallas, är en skarpt formad mindre ås som bildats där vattnet runnit under inlandsisen. På flera ställen i området kan du vandra ovanpå dessa formationer, som i princip har sett likadana ut sedan istiden.
Terrängen på området utgörs också av dödisgropar som skapades i slutskedet när isen smälte undan. Stora isblock som ibland blev liggande i landskapet omgavs av sediment som transporterades av det smältande isvattnet. När sedan isen smälte bort “säckade” sedimenten ihop, ungefär som en punkterad ballong, och kvar blev en sänka.
Allt eftersom inlandsisen smälte undan började bosättare upptäcka området kring Gräne. Då områdets högsta punkt ligger ca 190 m.ö.h. kan en leka med tanken att detta var ett av de första områden av fast mark de stötte på.
Det vi faktiskt vet är att människor bodde här på stenåldern då man funnit spår efter bosättningar och odlingsrösen från denna tid. Likaså finns här spår efter järnframställning från järnåldern i form av slaggrester.
Trakterna kring Gräne var under senmedeltiden centrum för stor oro och gränsstrider mellan Sverige och Danmark. Med syfte att försvara Sveriges gränser i väster byggdes två fästningar. I väster förlades Örestens fästning strax söder om Skene, troligen byggd kring år 1366. I öster låg Kindahus fästning, vid det som idag är Östra Frölunda. Denna förskansning tros ha anlagts runt år 1250 och var då det enda gränsfästet mot Halland.
Mellan dessa fästningar sträckte sig en kurirled där budbärare tros ha ridit mellan de båda borgarna med post. Denna kurirled löpte rakt över gruvområdet mellan Holsjön och Lilla Hallången. Idag är den 50 kilometer långa leden en vandringsled där en kan vandra i kurirernas spår.
Berggrunden vid Gräne visade sig innehålla flera intressanta mineral. Fältspat och kvarts var de huvudsakliga råvarorna och dagbrotten var en vanlig syn i trakten i slutet av 1800-talet. Inom en mils radie runt Gräne fanns inte mindre än tio gruvor.
Gräne Gruva var i bruk mellan 1899 — 1932 med främsta syftet att leverera fältspat till porslinsindustrin i Tyskland. På området fanns bland annat dagbrott, dynamitkällare, smedja och järnväg. Fältspaten transporterades på järnväg till hamnen i Falkenberg och därifrån vidare med båt till Tyskland.
I gruvan utvanns också det radioaktiva mineralet euxenit. Ett radioaktivt mineral som sägs ha skickats i forskningssyfte till Marie Curie – den tvåfaldiga Nobelprisvinnaren som bland annat upptäckte grundämnet Radium. Euxenit troddes också ha lindrande hälsoeffekter och syddes in i så kallade “radiumdukar”, i tron om att det kunde bota reumatism.
Efter gruvans nedläggning i början på 1930-talet så var området mer eller mindre öde. Under 1960-talet bedrevs entreprenadverksamhet på platsen då delar av området användes som sandtag.
På 1970-talet gjorde Allan Svensson i Brunarp det till sin uppgift att göra Gräne Gruva känd som frilufts- och rekreationsområde. Något som han tillsammans med likasinnade och välvilliga krafter lyckades bra med.
Markägaren jobbade sedan vidare utifrån Allans vision och idag är Gräne Gruva ett lika populärt som självklart besöksmål i trakten. Här samlas stora som små för att njuta av fria upplevelser som gör gott för själen – hela dygnet, varje årstid och i alla väder.
Här kan du hänföras av bergväggen vid Fäxhults grotta. Fantisera om det slitsamma arbetet vid gruvan. Se hägern sitta i en hög tall och äta sin medhavda fisk. Buslek med barnen på Trolltorget. Grilla och fika vid gruvseglet. Rovfåglar som spejar från hög höjd. Stå vid en utsikt, se solen gå ner och färga himlen rosa. Sitt på bron vid maden och lyssna på fågelläten i skymningen. Kanske älgen lunkar förbi en bit bort. Ljuset från Överlida glittrar i andra änden av sjön.
Välkommen att vandra genom vår historia – från istid till nutid.